Jan Stenmark – intervju (2001)

 

Trodde inte att jag skulle skaka liv i den här gamla bloggen igen. Men, men… Hittade en gammal intervju med mäster Jan Stenmark i gömmorna. Av oklara skäl blev den aldrig publicerad i Svenska Dagbladet, där den var tänkt att publiceras. Nu blir den i alla fall det.

stenmark-ensam

En av Sveriges roligaste serietecknare är egentligen inte serietecknare. Visst bättrar Jan Stenmark på sina bilder lite, men i grunden är det han gör collage kombinerat med en i hans ögon passande text.

Jan Stenmark är 52 år och har sedan slutet av 1980-talet begåvat världen med sina fasförskjutande bilder. Inspiration har han hittat hos Dick Bengtsson, Max Ernst, Gary Larson och Glen Baxter.

Stenmark använder oftast gamla tidningar när han gör sina collage. Hans kontor på Södermalm är fullproppat med vecko- och månadstidningar som minst har tjugo-trettio år på nacken.

– Det jag gör bygger på minnen. Det är inte nostalgiskt på samma sätt som K-spanarna. Men de gamla bilderna är tacksamma. Det finns en stelhet i dom som jag tycker om. Det blir ju ofta så med tiden att man kommer ihåg även det dystra och tråkiga med ett visst skimmer, förklarar Jan.

Jan Stenmarks bilder är roliga, men ofta med en rejält svart botten. Sexuell frustration, ångest, rädslor, ensamhet och annat som vi inte gärna vill kännas vid hanteras på ett svindlande sätt i hans värld.

– Jag tycker om när det uppstår en Norén-effekt, när det blir så svart att man måste skratta.

I grunden är Jan Stenmark utbildad bildlärare, men det var ett tag sedan han utövade det yrket. Han har också målat sedan 1970. Inte helt oväntat ligger dadaismen och surrealismen honom varmt om hjärtat. Numera kan man läsa Jan Stenmark i Aftonbladet och i tidningen Galago. Dessutom samlas hans alster ihop i böcker när de blivit tillräckligt många. Senaste boken, Känslan man har, kom i somras.

Precis som många andra kreativa personer är Jan Stenmark egentligen aldrig ledig, men det praktiska arbetet utförs i arbetsrummet.

– Ibland kan jag göra flera bilder på en dag, i snitt blir det nog en om dagen.

De små texterna som ackompanjerar bilderna är minst lika avskalade som bilderna. Idén är att skriva och visa så lite som möjligt. Betraktaren måste få tänka själv.

En del av bilderna Jan Stenmark använder kommer från gammal reklam och det har hänt att de som medverkat i reklamen har känt igen sig.

– Det var en kvinna som bor i Schweiz numera som fick en bild skickad till sig och hon kontaktade mig när hon kom hem. Fast hon tyckte bara att det var kul. Sammantaget är det nog bara en person som känt igen sig själv och blivit sårad.

 

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: