Ute ur dimman

Herr Slätts fest var av det mer lyckade slaget. En sådan där fest det som det tar en hel söndag att hämta sig ifrån. Minnena från kvällen är skonsamt fragmentariska. Skulle man komma ihåg allt skulle det hela sannolikt vara något mer plågsamt. Alla diskussioner och samtal man har på en lyckad hemmafest där de flesta är rejält glada i hatten är inte nödvändigtvis lika smarta och skarpa som det känns i ögonblicket. Just den här lördagskvällen kunde jag dessutom notera på ett tidigt stadium att delar av min hjärna hade valt att ta semester. Men inte tusan slutade käften att gå för det.